Saarna Predikan Su 18.6.2017 Vadsø kirke Suomalaiset kulttuuripäivät, Finske kulturdager

Bilde

Anssi Elenius
Evankelista Johannes kirjoittaa:
Alussa oli Sana.
Sana oli Jumalan luona,
ja Sana oli Jumala.
Jo alussa Sana oli Jumalan luona.
Kaikki syntyi Sanan voimalla.
Mikään, mikä on syntynyt,
ei ole syntynyt ilman häntä.
Hänessä oli elämä,
ja elämä oli ihmisten valo.
(Joh. 1: 1-4)

Minä itse!
No en sanoo pieni lapsi, pieni ihminen. Jokainen meistä on varhaisessa lapsuudessa
päättäväisesti sanonut ”Minä itse!” – laitan kengät jalkaan – puen vaatteet päälleni –
minä itse teen sen niin kuin aikuiset ihmiset tekevät. En siis halua olla riippuvainen
omista vanhemmistani.
Minä itse -periaatteella olemme rakentaneet nuoria valtioita. On yhdessä päätetty,
että omista asioista pidetään huolta itse. Ei anneta enää toisten päättää niistä
asioista, jotka kuuluvat minulle. Myös valtioina haluamme olla hyvin itsenäisiä. Nuori
ihminen vasta 18-vuotiaana, parikymppisenä, on täysi-ikäinen – ei vielä silloin, kun
hän sanoo: ”Minä itse!”

#1
Elämä on jotain sellaista, joka vaatii tavattoman paljon aikaa. Elämä ei synny
kenenkään omalla päätöksellä – ei myöskään itsenäisyys. Jokaisen ihmisen elämää
on rakennettu jo ennen meidän syntymäämme. Myös valtioiden elämää on
rakennettu ennen niiden syntymistä. Suomen kohdalla yhdessä päätettiin tehdä
jotain ja olla jotain jo yli 100 vuotta sitten.
Vad är Finland här i dagens Norge? Det är frågan som vi kan ställa oss i dag. Vi
måste ge flera svar. Historien visar oss att finländare – alltså människor från finska
områden – har flyttat hit under flera århundraden. När vi går 500 år tillbaka i tiden till
reformationen, till 1500-talet, var hela Skandinavien ett område av kungar och
ganska få människor. Finland var ett område som hörde till den svenska kungen –
den östra delen av Sverige. Redan på 1500-talet blev en präst i Åbo, Mikael
Agricola, den finska reformatorn, mycket viktig för Finland. Han fick möjlighet att
studera i Wittenberg i Tyskland hos Martin Luther. Han kom tillbaka och blev biskop i
Åbo stift. Mikael Agricola känner alla finländare ännu i dag därför att han blev fader
till det finska skriftspråket. Han är den som översatte det Nya testamentet till finska
och skapade en skriven form för det finska språket. Finskan blev ett kulturspråk.
Under de två år som jag har jobbat som finsk präst här i Norge har jag berättat för
norska kollegor hur viktig Mikael Agricola är för det finska språket och Finlands folk
– och frågat vem den norska reformatorn är. Norska kollegor tänker efter en liten
stund och kan inte säga ett namn – de säger: ”Reformationen här var ju dansk!”
På 1600-talet bestämde den svenska kungen att finländare från de östra delarna av
Finland, från Savolax, skall flytta till områden mellan det nuvarande Norge och
Sverige. Skogsfinnar eller svedjefinnar kallas de här människorna som flyttade från
dåvarande östra rikshalvan till delar av Norrland, Bergslaget, Värmland och Norge.
Några skogsfinnar har jag också träffat – inte de som kunde tala ”skogsfinska",
därför att det här språket dog ut på 1970-talet. Men jag har träffat norrmän som
definierar sig som skogsfinnar: till exempel på flygplatsen i Oslo, Gardermoen, när
jag väntade på mitt försenade bagage. Det var en äldre kvinna som hade tid att
vända sin datorskärm och presentera skogsfinnarnas Facebook-sida för den finska

#2
prästen: ”Här är vår kyrka!”. Ett vitt trähus med två våningar, det hade man byggt om
till en kyrka, till ett eget bönehus med torn. Det är stolta norrmän som håller Finland i
sitt hjärta.
Ännu på 1700-talet var Finland den östra delen av det svenska kungariket. Efter det
förlorade kriget år 1809 måste kungen i Sverige ge Finland till Ryssland. Hela 1800-
talet hette de finska områdena storfurstendömet Finland. Under den ryska tsaren
hade Finland till en början ganska mycket autonomi, men i alla fall var det en annan
kung från öster som hade blivit härskare över Finland på 1800-talet.
Historiskt sett har Finland och Norge på 1800-talet mycket gemensamt. Mot slutet
av 1800-talet blev nationalromantiken på modet i hela Europa. Man byggde i alla
länder den nationella identiteten med romantiska idéer. Grundstenarna i identiteten
för en nation var i början av 1900-talet klart definierade. En nation har en egen
identitet när den har ett eget land, ett enda folk och ett eget språk. Våra västliga
nationalstater baserar sig på idén om ett land, ett folk och ett språk. Vi känner alla
konst och musik från början av 1900-talet: Vi sjunger i dag vid den här gudstjänsten
t. ex. melodier skapade av Jean Sibelius och Toivo Kuula. Och här i Norge under
samma tid skapade Edvard Grieg sin musik.
Och här är vi nu, i början av 2000-talet. Vi firar Finlands 100-årsjubileum. Finland är
en av de nordiska välfärdsstaterna. Finland är ett av de bästa länderna att bo i. Vi
har tillsammans med andra nordiska länder många utmaningar, vi försöker att hålla
uppe vår levnadsstandard, vi försöker göra den här världen bättre för alla människor,
vi vill skapa världen så att den blir lika bra att leva i som vårt eget land.
Jokainen meistä Suomessa syntyneistä tai suomalaisen kulttuurin vaikutuspiirissä
kasvaneista kantaa Suomea mukanaan. Ajattelisin, että jokainen meistä on ikään
kuin kasvi tai puu, istutettu pienenä siemenenä Suomessa, kasvattanut juuret
Suomen maaperässä. Kun pienet juuret ovat keränneet ravintoa maasta, ne ovat
alkaneet kasvattaa minun omaa kasviani ihmisenä. Me aikuiset olemme suuria puita,
jotka tarvitsevat paljon ravintoa ympäristöstä. Meille täällä ulko-Suomessa on käynyt
kuitenkin niin, että meidät on siirretty tai ehkä olemme itse ottaneet oman puumme

#3
mukaan ja siirtäneet oman taimemme toiseen maahan ja istuttaneet itsemme tänne.
Nyt meidän tehtävämme on tässä maassa imeä vettä ja ravinteita uudessa
ympäristössä ja antaa omalle kasville, puullemme, mahdollisuus kasvaa täyteen
mittaan ja kukoistukseen. Myös tässä maassa on hyvä elää. Tässä maassa meidän
puumme ja kasvimme tuottavat ehkä hieman toisenlaisia kukkia ja hedelmiä kuin
synnyinmaassa. Mutta tässäkin maassa joudumme elämään olosuhteiden mukaan:
olemme riippuvaisia sääolosuhteista, valon määrästä ja lämmöstä. Meidän
elämämme muovautuu erilaisiksi, koska ympäristö on erilainen. Joskus voimme
kaipailla synnyinmaan olosuhteita. Jotkut tekevät päätöksen istuttaa itsensä
uudelleen joko Suomeen tai siirtävät koko puunsa johonkin toiseen maahan. Oli
sitten kyseessä sisä-Suomi tai ulko-Suomi, kasvin on imettävä vettä ja ravintoa siitä
maasta jossa se kasvaa.
Identitet kan bli statisk. När identiteten förblir statisk kan historien bestämma vår
framtid. Den nationalromantiska idén om nationalstater baserade sig på det faktum
att det skulle finnas bara ett folk i ett land. Jag hoppas att vi har lärt oss att
framtiden kan man inte bygga endast på en över hundra år gammal ideologi. En äkta
identitet kan bara en människa forma för sig själv. Jag menar att var och en av oss
ska bygga sin egen identitet som växer på området där han eller hon lever. Här i
Norge, i Sverige, i Finland, i Danmark och på Island växer våra samhällen så bra att
vi kan tänka oss att bli mer än bara nationella välfärdsstater. Men vi kan ha bättre
samhällen bara genom att var och en i sitt eget liv försöker bli en bättre människa.
En kung eller ett parlament kan inte bestämma hur alla människor i ett land ska leva
och utveckla sig. Det är viktigt att vi uppmuntrar alla som lever i ett land att leva sitt
eget liv som kloka och äkta människor.
Här i kyrkan kan vi höra Jesu budskap, som i våra västliga länder har hjälpt oss bli
bättre människor. Hur ska man bli som en äkta människa? Det har Jesus Kristus
visat för oss. Först ska du ära bara den enda Guden, Skaparen, Fadern i himmelen
och sen ska du älska alla människor i världen. I Jesu budskap hör vi också det mest
omöjliga: att älska sina fiender, de som hatar oss. För Jesus var det möjligt att följa
det dubbla kärleksbudet.

#4
I Jesus har vi en förebild och ett mål – hurdan skall en riktigt god människa vara och
bli. Om det lyckas i vår individualistiska värld, att var och en faktiskt också blir en
bättre människa, kan vi tillsammans med andra människor i hela världen bli så bra
att kärleken vinner inte bara i himlen utan också på jorden.
#5

 Del denne siden på Facebook:

 Send meg artikler pr epost:

Registrer epostadresse